tisdag 5 februari 2019

Fra Ivan Landeka ml. - 05.02.2019 (Propovjed)



  •  Bernd Schadt
    23 tim
    HL. AGATHA

    Jungfrau, Märtyrin

    Gedenktag 05. Februar

    Agatha ist eine Kanon-Heilige.
    Der Messkanon ist in der römischen und ambrosianischen (Mailändischen) Liturgie die Bezeichnung für das unveränderliche Hochgebet.

    Seit den ältesten Zeiten wurden dort die hervorragendsten Heiligen mit Namen genannt. 
    Die endgültige Auswahl und Anordnung der Kanon-Heiligen, wie sie jetzt im römischen Messbuch im 1. Kanon vorliegt, stammt wohl von Papst Gregor dem Großen (590-604).

    Dort heißt es: 
    „In Gemeinschaft mit der ganzen Kirche gedenken wir deiner Heiligen...“.

    Zu ihnen gehören sieben Frauen: Felicitas, Perpetua, Agatha, Lucia, Agnes, Caecilia und Anastasia. 
    Sie alle wurden in Rom besonders verehrt. 
    Aus den verschiedenen Ständen, Berufen, Völkern und Geschlechtern genommen, sollten sie den universellen, weltweiten, katholischen, das heißt, allumfassenden Charakter der Kirche Jesu Christi unterstreichen.

    Seit 1969 gibt es nun noch 3 weitere Kanongebete.

    Agathe stammte aus einer vornehmen christlichen Familie Catanias oder Palermos auf Sizilien. 
    Ihre Eltern waren griechische Einwanderer, die sich in Sizilien niedergelassen hatten. 
    Der Präfekt Quintianus fand Gefallen an Agathes Schönheit und Reichtum. 
    Sie hatte aber schon als Mädchen immerwährende Keuschheit gelobt und ihn darum mehrmals abgewiesen.

    Als Kaiser Decius [249-251] die Edikte gegen die Christen erließ, sah er seine Stunde gekommen. 
    Er ließ Agatha festnehmen und stellte sie vor die Wahl, entweder ihm anzugehören oder die schrecklichsten Qualen zu erleiden. 
    Da sie jedoch wieder seinen Wunsch ablehnte, lieferte er sie einer erfahrenen Kupplerin aus, die mit ihren Töchtern ein vielbesuchtes Freudenhaus unterhielt. 
    Doch Agatha blieb standhaft.

    Als Quintianus das erfuhr, ließ er sie in den Kerker werfen und grausam martern. 
    Ihre wurde ins Gesicht schlagen und dann spannte man sie auf die Folter und renkte ihr die Gelenke aus und ihre Brüste wurden auf bestialischer weise 
    verstümmelt.

    Todwund wurde sie ins Gefängnis zurückgeführt. 
    Sie wäre verblutet, wenn nicht ein alter Mann, der sich als Petrus den Apostel zu erkennen gab, durch Mauern und Tore zu ihr gekommen wäre und sie wunderbar geheilt hätte.

    Unbeeindruckt durch das offensichtliche Wunder setzte Quintianus das scheußliche Verfahren fort.
    Sie entkleidet und über Glasscherben und glühende Kohlen gewälzt, eine Tortur, der sie einige Stunden später an einem 05. Februar erlag.

    Papst Gregor d. Gr. weihte 592 eine Kirche neu, die um 460 der Gote Ricimer, ein Arianer, gebaut hatte und die heute noch Santa Agata de‘ Goti heißt.

    In der christlichen Kunst wird sie meist mit Fa­ckel oder Kerze, auf einer Plat­te ihre Brüs­te tra­gend dargestellt.

    Sie ist die Pa­tro­nin von Ca­ta­nia und Malta; in der Schweiz: der Feu­er­wehr; der Ammen, Hir­tin­nen, Weber, Berg­ar­bei­ter, Hoch­ofen­ar­bei­ter, Gold­schmie­de, Glo­cken­gie­ßer, Gla­ser und Hun­ger­lei­den­den; gegen den Aus­bruch des Ätna; bei Kinder­lo­sig­keit und Brand­wun­den; gegen Krank­hei­ten der Brüs­te, Fie­ber, Brand­ge­fahr, Hun­gers­not, Un­wet­ter, Vieh­seu­chen, Erd­be­ben und Un­glück.
    .
    .
    .
    .
    Allmächtiger Gott,

    du hast die heilige Agatha zur Jungfräulichkeit um Christi willen berufen und ihr die Gnade des Martyriums geschenkt.

    Höre auf ihre Fürsprache und hilf uns, in aller Bedrängnis auszuharren und dir in Lauterkeit und Treue zu dienen.

    Darum bitten wir durch Jesus Christus...

    ...Padre PIO, Saint PIO, pray for us, amen
  • Faustina Kowa 6.2
    GUDS SIGILLMÄRKTA FOLK

    FRÅGA
    Läs Upp. 7:4–8. Vad är antalet Guds sigillmärkta folk? Vad betyder det speciella antalet?

    Meddelandet om hur många som är märkta med sigill markerar sigillmärkningen är avslutad. Johannes hör att deras antal är 144 000 från Israels tolv stammar. Här syftar detta inte på ett bokstavligt antal utan något det betecknar. Antalet 144 000 består av 12 gånger 12 gånger 1 000. Tolv är en symbol för Guds folk: Israels stammar och talet för församlingen som byggts på de 12 apostlarnas grund (Ef. 2:20). Därmed står 144 000 för Guds folk i dess helhet i den sista tiden, en modern manifestation av det gamla Israel.
    De 12 stammarna som räknas upp i Upp. 7 är uppenbarligen inte bokstavliga, eftersom Israels 12 stammar inte längre finns idag. De tio stammarna fördes bort i fångenskap under den assyriska ockupationen (2 Kung. 17:6–23), där de smälte samman med andra folk. De 12 stammarna utgör inte dagens judendom.
    Inte heller är listan över de 12 stammarna i Upp. 7 en sedvanlig lista. Juda räknas som den första stammen i stället för Ruben. Även Dans och Efraims stammar utelämnas, och Josef och Levi räknas med i stället. Den uppenbara orsaken till att Dan och Efraim inte tas med är att i Gamla testamentet hade dessa stammar avfallit och de tillbad avgudar (Dom. 18:27–31; Hos. 4:17).
    Listan över stammarna i Upp. 7 är inte historisk utan andlig. Den säger oss att Dans och Efraims stammars otrohet inte har plats bland Guds sigillmärkta folk. Även församlingen i Nya testamentet beskrivs som Israels 12 stammar (Jak. 1:1). De 12 stammarna i Upp. 7 står för hela Guds folk, judar och andra.
    De 144 000 beskrivs som en armé som har formats efter det gamla Israel när det var på väg till krig som förebild. I det gamla Israel var 1 000 soldater en grundläggande militär enhet (4 Mos. 31:3–6). Det symboliska antalet 144 000 representerar församlingen i militära termer av 144 militärenheter med 1 000 i varje enhet, redo för den sista striden (Upp. 17:14), i motsats till fiendens armé på 200 miljoner (Upp. 9:16).

    FÖR EFTERTANKE
    Vi känner oss kanske inte alltid bekväma med militära bilder, även om de är vanliga i Bibeln. Hur kan vi bättre förstå hur lämplig den militära bilden verkligen är genom att vi håller den stora stridens verklighet framför oss?
  • Faustina Kowa Predbračna čistoća
    3 tim · 
    Sveta Agata je bila ranokršćanska mučenica i jedna je od 7 žena koje se uz Djevicu Mariju nalaze u Rimskom kanonu. Bila je sa Sicilije, kao djevojčica je dala zavjet čistoće te je odbijala udvaranje Kvintijana upravitelja Sicilije koji ju je za vrijeme Decijeva progona kršćana ucijenio da će je prijaviti. Ona je bila spremna podnijeti mučeništvo.

    Kad je dovedena na sud upravo joj je Kvintijan sudio i dalje je od nje zahtijevao da mu se preda, ali ona je to obijala i molila "Isuse Kriste, poznaješ moje srce, poznaješ moje želje. Preuzmi sve što jesam. Ja ću biti Tvoja ovca i učini da pobijedi đavla".

    Na suđenju su je mučili, potom su je odveli u bludilište gdje je bila silovana i mučena, da bi joj na kraju odsjekli dojke. Osuđena je na lomaču, no potres ju je spasio, te je završila u tamnici gdje joj se je ukazao sv. Petar te je čudesno ozdravila. Tradicionalna martirologija kaže da je umrla u tamnici.

    Zaštitnica je Sicilije, Malte, Catanije, protiv vatre i potresa, erupcije Etne, žrtava mučenja i silovanja, samica, primalja, protiv raka dojke i neplodnosti.
6.4
DE SOM FÖLJER LAMMET
FRÅGA
Läs Upp. 14:1–5. Vilka är de tre viktigaste egenskaperna hos de 144 000 heliga? Hur förhåller sig dessa egenskaper till beskrivningen av den sista tidens heliga i Upp. 14:12?
Upp. 14:4, 5 bygger på en beskrivning av de 144 000 som de som hål- ler Guds bud och har tron på Jesus (Upp. 14:12). Fastän de upplevt fullheten av Satans vrede i den sista krisen har de förblivit trofasta på grund av sin nära relation till Jesus.
FRÅGA
I vilken bemärkelse har de 144 000, i ljuset av Upp. 17:5, inte be äckat sig med kvinnor? Hur är detta relaterat till faktumet att de ”är friköpta från människorna som en första skörd åt Gud” (Upp. 14:4)?
Sexuell omoral är en symbol för otrohet mot Gud. Upp. 17:5 talar om den sista tidens sköka, Babylon och hennes döttrar, med vilka alla folk i världen begått otukt (se Upp. 18:3). Men de 144 000 förblir lojala mot Kristus och står emot de befläckade relationerna till Babylon och fallna religioner. De ”följer Lammet vart det än går” (Upp. 14:4).
De 144 000 beskrivs vidare som att de ”är friköpta från människorna som en första skörd åt Gud och Lammet” (Upp. 14:4). I det gamla Israel var den första skörden de bästa frukterna som offrades till Gud. Uttrycket den första skörden syftar på Guds frälsta folk i sin helhet, åtskilt från världens folk (se Jer. 2:3; Jak. 1:18). De 144 000
är speciella, inte bara i bemärkelsen hur de är frälsta utan på grund av att de har förvandlats utan att ha sett döden. Därmed är de den första skörden av en större skörd frälsta genom alla tider (se Upp. 14:14 –16).
FÖR EFTERTANKE
Hur kan vi, även omedvetet, riskera att begå andlig otukt? Varför lurar vi oss själva om vi tänker att vi inte löper den risken?
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)